Här är några av de bilderna som jag har tagit och ska använda i novellen. Väldigt nöjd med dem.

/Amanda♥

Under den tiden jag var hemma i Stockholm fick jag veta mer om hur det var när jag inte mådde bra som liten.
Jag var även ute och tog foton till novellen, det var dystra bilder som skulle föreställa hur jag mådde och hade det för ett par år sen.



   

/ Amanda ♥

Bilder? Vad ska jag ha för bilder som kan passa till mitt arbete, mån tro? Jag vill ha starka bilder, bilder som verkligen förmedlar min och mina föräldrars historia om mig. Det jag har gått igenom och faktiskt fortfarande går igenom handlar inte bara om mig, det berör och handlar indirekt om mina föräldrar också.

Jag har tänkt en del på vad jag vill ha för bilder på dem och på mig.

Jag vill ha svartvita bilder på sånt som har hänt och färbilder på det som händer nu. Jag tänker att det kan bli som en bra kontrast till då och nu. Svartvitt för mig står för förr i tiden medan färg står för nuet. Min mamma och pappa är två stycken underbara människor och framförallt är de världens bästa föräldrar som alltid ställer upp för sina barn.

Mina föräldrar är min räddning i många stunder så när det kommer till att ta bilder av dem så blir jag lite fundersam. Hur ska jag möjligtvis kunna ta rättvisa bilder som verkligen visar dem och hur fantastiska de är? Jag har en bild i huvudet på hur jag skulle vilja att de såg ut, men jag vet inte hur jag ska kunna göra det till verklihet.

Jag vill ha bilder på dem ute i naturen, jag skulle vilja arrangera bilder där mina föräldrar går bredvid varandra och en av dem kör en lite gammeldags barnvagn framför sig. Det är just en sån fin bild jag inte tror är möjlig att få, men jag önskar så himla mycket att det skulle gå. Jag vill ha så vackra bilder som möjligt till mitt slutarbete.

Jag älskar att fota, men blir så ledsen när jag känner att det kanske inte kommer gå att ordna just de bilderna jag vill ha, men jag har inte tid med att grotta ner mig i problme som uppstår, jag måste hitta vägar runt problemen istället.

Man får känna sig ledsen och nere, det är en bra egenskap att bära, men man måste också hitta vägar för att komma upp igen.

Stay Strong!

/ Amanda ♥

Lycka, ren och skär lycka. Det här var en av de alla bilderna som jag hittade när jag sökte på google. Jag fastnade för just den här bilden på en gång. Den tilltalar mig på något udda sätt, jag vet inte om det är för att den lilla flickan är så glad eller om det är för att de busar med varandra? Något är det i alla fall. Det första som slog mig var att hon ser sjuk ut, då hon inte har något hår, jag kopplar alltid det till sjukdomar, hemska sjukdomar, men ändå ser hon så glad och lekfull ut. Jag följer en blogg där en mamma som skriver om sitt sjuka barn, hon har sår över hela kroppen och kan knappt prata, men ändå är den lilla tjejen glad konstant. Det tycker jag visar på styrka, en stor inre styrka. Jag vet ju självklart inte om den här lilla flickan är sjuk, men jag associerar den här bilden till det. En liten sjuk tjej, men som kämpar varje dag och tappar aldrig hoppet om att komma tillbaka. Jag tycker att Karin verkligen har fångat en mäktig känsla, att man kan sätta sig in i någons historia baserat på en bild, det är coolt. Det finns otroligt många bra fotografer, men det här är nog en av mina favoriter. Det blev det nyss, utifrån den här bilden.

/ Amanda ♥